Ett allt extremare klimat ställer nya krav på fastighetsägare
Extremväder har blivit allt vanligare. I Sverige innebär det exempelvis kraftigare skyfall och värmeböljor. Förändringarna ställer helt nya krav på stadsplanering och fastighetsägare.
På Stångåstaden arbetar hållbarhetsavdelningen, tillsammans med många andra kompetenser inom organisationen, aktivt med frågan. Här berättar Malin Ribbenhed, hållbarhetschef, och Jennifer Englund, hållbarhetssamordnare, mer om hur arbetet går till.
Hur arbetar Stångåstaden med att anpassa sina fastigheter till ett allt extremare klimat?
– Vi arbetar utifrån en handlingsplan som vi har tagit fram tillsammans med Linköpings kommun. I planen finns en rad åtgärder med fokus främst på risker kopplat till översvämningar och höga temperaturer. Vi har bland annat identifierat de fastigheter som är mest sårbara för översvämning och/eller värmebölja och besiktigat dem. Vi gör det här arbetet tillsammans med Linköpings Universitet och andra aktörer i projektet SAMBO. Inom projektet vill vi ta fram en metodik med syftet att stärka fastighetsägares förmåga att klimatanpassa byggnader och områden, säger Malin Ribbenhed.
Vad har vi kommit fram till? Hur mår fastigheterna?
– Generellt mår våra fastigheter bra. Vi har identifierat översvämningsrisker för vissa byggnader med vård och omsorg, riskutsatta kvarter och riskutsatta bostadsområden och konstaterat vilka de sårbara punkterna är vid en översvämning. Sårbara punkter vid översvämning är ofta låga entréer, källartrappor, lågt sittande fönster och garagenedfarter samt riskinstallationer, såsom exempelvis pumpgropar.
Nu tittar vi på de värmerelaterade riskerna. Det vi kan se hittills är att riskutsatta byggnader som bedöms sårbara för värme i regel ligger med en stor andel av sin fasad i söderläge. De är ofta omgivna av asfalterade ytor och saknar skuggning. Flera av byggnaderna finns i innerstaden där det ofta är tätbebyggt. En intressant åtgärd som vi kommer undersöka närmre framöver är möjligheterna att plantera träd och grönska som kan skugga ytor på gårdar och fasader. Det kan ge flera positiva effekter som exempelvis trevliga innergårdar och svalkande uteplatser att vistas på när det är varmt.
I arbetet har vi extra fokus på byggnader där det finns sårbara grupper, säger Jennifer Englund.
Vad blir nästa steg?
– Första steget blir att ta fram en strategi för hur vi framöver ska arbeta systematiskt med klimatanpassning utifrån all den kunskap vi fått från sårbarhetsanalyserna och börja testa.
Vi kommer behöva göra punktinsatser på vissa fastigheter men även ta ett större tag kring frågan. Där kommer inte minst samverkan med kommunen och andra fastighetsägare vara oerhört viktigt, förklarar Malin Ribbenhed.
Vad kommer vara de största utmaningarna för fastighetsägare inom det här området?
– Den största utmaningen ligger nog i att få till den samordning och det samarbete som krävs för att arbeta med klimatanpassning i en bredare kontext som på kvarter och områdesnivå. Många gånger ligger våra fastigheter i tät anslut till andra fastighetsägares fastigheter och vi vill bidra till att hitta den bästa lösningen för kvarteret eller området istället för enbart vår fastighet, säger Jennifer Englund. Är du nyfiken på att veta mer om anpassning av fastigheter till ett allt mer extremt klimat? Lyssna gärna på vår podd som gästas av Helena Bjarnegård, riksarkitekt på Boverket och ordförande i Rådet för hållbara städer, Karin Hjerpe, analytiker på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI samt Sara Tärk, landskapsarkitekt på Sweco.
Mer information om projektet SAMBO.
