Lambohovs säteri ska dokumenteras och tillgängliggöras
Stångåstadens dotterbolag Kulturfastigheter äger sedan 2015 Lambohovs säteri - en 1700-tals miljö som är unik i sitt slag. Det är ett av Sveriges få utpräglade rokokoherrgårdar och hade under Gustaf III:s tid nära kopplingar till kungahuset. Idag finns det en del kunskapsluckor om säteriets historia, dess inredning och konst, så en etnografisk, byggnadsantikvarisk och konstvetenskaplig undersökning behöver göras. Detta görs nu möjligt via en utdelning av ekonomiska medel från Stiftelsen Westman-Wernerska.
Lambohovs säteri uppfördes 1762–1763 och liknar ett franskt lantslott i rokoko. Både arkitekten Jean Eric Rehn och byggherren Fredrik Carl Sinclair var inspirerade av fransk arkitektur och inredning. Godset var ett påkostat bygge och byggdes ståndsmässigt för att kungligheter skulle kunna övernatta här – vilket de också gjorde. Till stora delar är originalinredningen väl bevarat. Sedan 1967 är herrgårdsanläggningen byggnadsminne.
Stiftelsen Westman-Wernerska bildades 1913 och har utdelning vart femte år. Den 31 mars 2023 tog stiftelsen beslutet att tilldela kultur- och fritidsnämnden 3 miljoner kronor för att påbörja tillgängliggörandet av rokokoherrgården Lambohovs säteri för allmänheten.
– Lambohovs säteri är ett fantastiskt kulturarv och vi är väldigt nöjda över att ha Westman-Wernerska-stiftelsen valde att tilldela oss medel för att kunna göra en dokumentation av säteriets historia och därmed levandegöra den berättelsen på olika sätt framöver. Målsättningen är att tillsammans med Kulturfastigheter AB i framtiden kunna erbjuda till exempel guidade visningar, säger Karin Olanders, kultur- och fritidsdirektör i Linköpings kommun.
För att det ska vara möjligt krävs en grundläggande dokumentation av säteriets historia. Det är tänkt att utföras i olika delprojekt i nära samarbete mellan Linköpings konst och museer och fastighetsägaren Kulturfastigheter AB. Samarbetet innebär att det finns kompetens inom både bevarandet av kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer samt de konstvetenskapliga perspektiven.
Vi hoppas få till en helhetsbild av livet på det stora godset!
Lars-Ove Östensson, chef för Linköpings konst & museer
– Pengarna innebär att vi gör en bra dokumentation som vi sedan kan tillgängliggöra för linköpingsborna framöver. Planen är att vi under två år har ett team av olika kompetenser som samarbetar med kulturfastigheter och tar fram berättelsen om Lambohovs säteri och visualiserar den. Vi kommer gå igenom arkivmaterial, inredning, konstverk och intervjua tidigare anställda och representanter från tidigare ägarfamiljen Cederbaum. Då får vi en helhetsbild av livet på det stora godset, säger Lars-Ove Östensson, chef Linköpings konst och museer.
Lambohovs säteri ägs och förvaltas sedan 2015 av Kulturfastigheter AB. Kulturfastigheter har genomfört flera större restaureringsåtgärder, både exteriört, och under senare år även interiört, exempelvis konservering av de välbevarade väggmålningarna/tapeterna från 1700-talet. Mycket restaureringsarbete återstår, men de mest akuta insatserna har gjorts med gott resultat och i nära samarbete med Länsstyrelsen.
Lambohovs säteri är en unik och ömtålig miljö som kräver en varsam hantering.
Theresé Lindh, vd på Kulturfastigheter
– Dokumentationen som nu kommer att göras tillsammans med kommunen skapar goda förutsättningar för att vi framöver kan tillgängliggöra en bredd av olika historier om livet och husen på säteriet, vilket gläder oss. Som besökare kan du redan idag ta del av utemiljön, promenera i parken och känna historiens vingslag på säteriets innergård säger Theresé Lindh, vd på Kulturfastigheter.
Den sista privata bosatta, Märta Cederbaum, bodde kvar i huvudbyggnaden sommartid till sin bortgång 2018. Då Kulturfastigheter förvärvade fastigheten var byggnadernas underhåll eftersatt och eftersom säteriet är ett byggnadsminne ställs stora krav på kulturhistoriska metoder vid restaurering.