Innerstaden

Backaberg​

Backaberg består idag av fem byggnader från 1800-talets slut till 1900-talets första hälft. Bostadshuset, annexet och ekonomibyggnaden har utpekats som de mest säregna och värdefulla byggnaderna med stor förekomst av historiskt material. Området är en ovanligt välbevarad 1800-talsmiljö som saknar motsvarighet i Linköping idag. Växtligheten i Backaberg och Magistrathagen anses särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt. I området ligger även förskolan Rosa, Linköpings äldsta förskolebyggnad och stadens enda bevarade barnträdgård, uppförd under 1940-talet.


Den som lät bygga det stora bostadshuset på Backaberg var Carl Johan Nylander, en av stadens mest framgångsrika byggmästare i slutet av 1800-talet.  Det drogs aldrig in vatten i husen på Backaberg, utan det fick hämtas på tomten. Elektricitet installerades vid seklets början och från 1920-talet hade man telefon inkopplad. 1949 köptes egendomen av kommunen som planerade att riva husen och göra Backaberg till parkmark. Trots detta fick byggnadsarbetaren Elis Wretman och hans hustru Astrid flytta dit med sina barn 1955. Paret Wretman kom att bo på gården fram till november 1988.


Under några år hade föreningen Backabergs vänner verksamhet i husen. De anordnade öppet hus, och bjöd in lokala hantverkare och skolklasser. År 2008 fick föreningen lämna Backaberg och egendomen har i stort sett stått tom sedan dess. Kulturfastigheter i Linköping kommer nu att restaurera Backaberg för kontorsverksamhet och samlingslokaler. 


HUNNEBERGSGÅRDARNA - HUNNEBERGSGATAN 5, 7 OCH 9 

Hunnebergsgatan var ännu i början av 1900-talet infartsvägen från nordväst till Linköping. 

De tre gamla gårdarna på Hunnebergsgatan 5, 7 och 9 är trots sin anspråkslöshet några av stadens ur historisk synvinkel allra viktigaste byggnader. De enskilda byggnaderna är uppförda från tidigt 1700-talet och till några decennier in på 1800-talet, men gårdarna bär till sin uppbyggnad rent medeltida traditioner. Gårdarnas värde belyses av att i Erik Lundbergs klassiska bok om ”Byggnadskonsten i Sverige” representerar Hunnebergsgatan 7 den medeltida stadsgården. 

På Hunnebergsgatan 5 finns, mindre än hundra meter från domkyrkan, ännu en ladugård bevarad. Den visar att det hölls kreatur i stadskärnan in på 1900-talet. Gatubyggnaden på Hunnebergsgatan 5 är uppförd i flera etapper. Ursprungligen är det en källarbod från 1700-talets början, som uppfördes som en envåningsbod avsedd till försäljningslokal. Handlaren stod i byggnaden med en nedfällbar lucka mot gatan. I början av 1800-talet byggdes boden såväl om som på och fick sin nuvarande utformning.

Stiger man in genom det överbyggda portvalvet öppnar sig en kullerstensbelagd gård. I dess bakre del uppförde slaktare Nyström på 1820-talet ett bostadshus för sig och sin familj. Även den byggnaden har ett portvalv, vilket leder till den ursprungliga fägården. Där finns ännu ladugården kvar, liksom slaktarens bodar. Gårdarna rustades i början av 1970-talet efter en debatt som pågått till och från under fyrtio år.


GARNISONSMUSEET - VID GARNISONSRONDELLEN

Det Röda förrådet uppfördes på Malmen 1834–35. Det blev byggnadsminnesmärke 1935, vilket innebär att förändringar måste godkännas av länsstyrelsen. Röda förrådet flyttades från Malmen till sin nuvarande plats 1942. 

Sedan år 1988 är Garnisonsmuseet, som syftar till att bevara Östergötlands militära kulturarv, inrymt i byggnaden. Efter garnisonens nedläggning 31 december 1997 drivs museet av ideella krafter i Föreningen Garnisonsmuseet och Östergötlands försvar. 


KROGEN AMERIKA - STORGATAN 56

Krogen Amerika uppfördes år 1704. Det var lektor Arvid Boraenius som ”till prydnad för Stad​​en, låtit uppsätta en wacker och af många Rum bestående Byggning”.

När byggnaden stod klar var den en typisk stadsgård för en välbärgad borgare. Sannolikt var taket vid den tiden betydligt brantare än vad det är idag och klätt med spån. Småningom, troligen vid sekelskiftet 1800, inreddes vinden och huset fick sitt ännu bevarade flackare tak.  

År 1841 köptes gården av källarmästare Johan Petter Stillman, som drev krogverksamhet i huset. Sannolikt är det under denna tid som gården får sitt namn. När Stillman dog övertog änkan Christina Stillman såväl gård som verksamhet. Hon drev serveringsverksamhet i gården till sin bortgång 1886. 

Hösten 1981 togs så det formella beslutet om upprustning av Krogen Amerika. Två år senare var det klart. Ett nybildat grafikcentrum kunde ge nytt liv i byggnaden.


STENHUSGÅRDEN - STORGATAN 56

Den så kallade Stenhusgården är, enligt en genomförd datering, uppförd någon gång mellan 1420–1440. Den uppfördes som bostad för en välbärgad person. Dess sneda placering förklaras av att den uppfördes invid den lilla sneda gränd som ännu syns öster om byggnaden. Från gränden ledde ett numera markerat portvalv intill gårdssidan, där entrén till byggnaden är belägen.

När handlanden Anders Westring 1791 köpte gården lät han iordningställa en butik i byggnaden. Ägoskiftena blev därefter många, inte mindre än nio olika handlare passerade revy under de påföljande femtio åren. 

​Linköping stad köpte gården 1950 i det uttalade syftet att bevara Stenhusgården. Ännu vid den tidpunkten användes Stenhusgården som affärslokal.​
Läs mer